Bilder kan vilseleda
Kontrollera det du ser
Ibland tvivlar jag på bilderna jag möter, eftersom …
- I dag kan vem som helst publicera bilder på nätet, utan kontroll eller förklaring.
- Bilder delas ofta utan sammanhang.
- Samma bild kan dyka upp igen vid helt andra nyhetshändelser.
- Foton och videor kan vara redigerade, manipulerade eller till och med helt skapade med hjälp av AI.
- Jag scrollar, bedömer och delar snabbt, ofta utan att riktigt tänka efter.
- Det finns en överflöd av information och bilder, vilket gör det svårt att avgöra vad som är pålitligt.
- När mängden falska nyheter ökar tappar jag förtroendet och börjar tvivla på allt.
Att känna igen och förstå vilseledande bilder
Bilder säger ofta mer än ord. Samtidigt kan foton och videor allt oftare vilseleda oss. När bilder medvetet används för att sprida missvisande information talar vi om visuell desinformation.
Hur kan bilder vilseleda?
Bilder kan tas ur sitt sammanhang
→ Bilder eller videor förmedlar något annat än vad upphovspersonen avsåg.
Exempel: en video från en demonstration mot coronarestriktionerna år 2020 delas på nytt som om den föreställer en aktuell protest mot migrationspolitiken.
→ Bilder eller videor används i fel tids- eller platskontext.
Exempel: bilder från tsunamin i Thailand 2004 delas på nytt med budskapet att en ny tsunami har inträffat.
Bilder kan manipuleras
→ Photoshoppade bilder
Upphovspersoner kan lägga till element, ta bort något eller beskära bilden för att skapa ett annat intryck.
Exempel: ett foto där en person har redigerats bort ur bilden.
→ Deepfake‑videor
Videor som skapats med hjälp av AI, där en person verkar säga eller göra något som hen i verkligheten aldrig har sagt eller gjort.
Exempel: en video där en politiker verkar uttala sig på ett sätt som hen i själva verket aldrig har gjort.
→ AI-genererade bilder
Bilder eller videor som inte bygger på verkligheten, utan som har skapats helt och hållet med hjälp av generativ artificiell intelligens. Med AI kan du få nästan vad som helst att se verkligt ut.
Exempel: en video där två ärkefiender verkar omfamna varandra, eller en video av en elefant som cyklar.
Sex tips för att faktagranska bilder
Hänger du med?
Testa dig själv med korta övningar och se hur bra du är på att känna igen vilseledande bilder. Du får se verkliga exempel och lär dig steg för steg vad du ska leta efter.
Stöd kampanjen
Vill du stödja kampanjen?
Ladda ner illustrationerna till de sex tipsen och dela dem i dina egna sociala medier. Eller ställ dig bakom kampanjen som organisation.
Deze campagne is onderdeel van het project VISAVIS, gefinancierd door het European Media and Information Fund. De volledige verantwoordelijkheid voor alle inhoud die wordt ondersteund door het European Media and Information Fund ligt bij de auteur(s) en deze weerspiegelt niet noodzakelijkerwijs de standpunten van het EMIF en de partners van het fonds, de Calouste Gulbenkian Foundation en het European University Institute.